Jaha, så var det avklarat. Skönt att man överlevde.
Men för att vara allvarlig, det var en mycket lärorik dag. Att göra SWOT på sig själv, har vi ju testat flera gånger och det var ungefär som vanligt. Jag kan hitta massor av svagheter och styrkor hos mig själv, och definitivt om man specificerar det till när jag är i en ledarroll. Det har som sagts gjort flera gånger, och när jag var hos C&K på GRUL fick jag testa på en hel del av mina svagheter och styrkor i verkligheten. Speciellt i samarbete med Carlarna kom jag fram till mycket insikter om mig själv under de tio veckorna. Av den anledningen gav inte SWOT:en något nytt i första läget.
Däremot, allt eftersom dagen fortflöt och man utvecklade det man skrivit till en början kom det fram nya intressanta reflektioner. Mer specifikt så övervägde jag det jag skrivit, utifrån ljuset av nya insikter. Speciellt i diskussion med de andra som var med kom i alla fall jag fram till saker jag inte tänkt på tidigare.
När jag skriver en SWOT eller liknande på det sättet som jag gjorde idag har jag en tendens att koncentrera mig på de negativa bitarna, på mina svagheter. Jag har en del sådanna som ledare, svagheter som jag haft länge. Men samtidigtmärker jag att jag faktiskt blir bättre på dem. Att jag uppmärksammar dem för mig själv med jämna mellanrum är väldigt bra, för jag kan se att jag utvecklas, blir bättre på saker och om jag fortsätter kan jag få bukt med alla problemen. Förhoppningsvis.
Mest intressant under dagen var när vi ledde varandra med ögonbindlar. De insikterna jag gjorde om hur en arbetssituation kan fungera och saker angående tillit, språk och instruktioner kommer jag ta med mig och fundera mycket kring.
En annan intressant sak under dagen var även att se skillnaden i hur vi utvecklade det första och det andra spelet. Den andra gången var arbetet betydligt mer struktirerat och effektivt. Resultatet blev också bättre. Det beror ju naturligtvis på det vi lärt oss under dagen. Men jag måste även säga att det som gjorde att det gick lättare andra gången var begränsningarna. Nu hade vi en hel del begränsningar att jobba kring, som mörkret, och att vi inte visste vart spelet skulle utföras. Första spelet hade väldigt fåbegränsningar och då blev arbetet ostrukturerat och kaotiskt. Jag tycker att begränsningar i många fall kan hjälpa arbetsprocessen genom att koncentrera den.
I övrigt om dagen kan jag säga att jag trivdes väldigt bra ute i naturen. Även om jag var trött och sliten när jag kom hem så var det väldigt skönt att ha varit ute. Alltför sällan tar jag mig tiden att ge mig ut i naturen. Jag tyckte till och med att det var distraherande ibland. När vi hade självreflekterande promenader glömde jag ibland helt bort att reflektera och gick bara och tittade på den vackra naturen. Men det var rätt skönt det med.